Ödmjuk stjärna drömmer om att vinna Stanley Cup

NHL-proffset Nicklas Bäckström har all anledning att njuta av sommar och semester. Facit från premiärsäsongen med Washington Capitals avslöjar bland annat klubbrekord, NHL-rekord, en andraplats i poängligan för rookies och en nominering till Årets Rookie. Ändå anser han sig vara en vanlig kille som genom talang och tur tagit sig dit han befinner sig idag. Nöjesmix fick en exklusiv intervju med Gävles kanske största hockeystjärna genom tiderna.

Nicklas ”Bäckis” Bäckström tänker ta det lugnt i sommar. Gärna grilla mycket, något han inte kan göra i lägenheten i Washington, ”det skulle nog inte bli så populärt”. Spendera så mycket tid som möjligt med sin familj, sina vänner och tidigare lagkamrater i Brynäs. Även om han kommit nära några av sina lagkamrater i Washington Capitals (främst umgås han med den ryska superstjärnan Alexander Ovetkjin), är det hemma i Gävle och Valbo han känner sig trygg. När Nöjesmix träffar Nicklas har han fortfarande träningsledigt, men när denna tidning publiceras har han åter börjat vässa formen. Förra året tränade han ensam med hjälp av en coach, men i sommar blir det också några träningstimmar med Brynäs där han har många vänner. I NHL har spelarna rätt fria tyglar gällande hur man tränar under uppehållet – frihet under ansvar. I september när Nicklas återvänder till Washington vill det till att han är i form, annars blir tränarna mindre glada.

Nicklas första säsong i NHL har gått bra. Riktigt bra. 69 poäng ledde till en nominering till Årets Rookie, en titel som Patrick Kane snodde. Nicklas kvitterar ut den hittills högsta lönen en rookie i NHL haft och kan med rätta kallas för hockeystjärna. Själv är han alldeles för ödmjuk för att prata om sig själv på det sättet och vidhåller att han är en vanlig kille som det gått bra för.

När förstod du själv att det kanske skulle gå riktigt bra för dig?
– Vid NHL-draften, när jag valdes som fyra. Då förstod jag att ”nu har jag chansen att bli något. Om jag har flyt och allting stämmer”. Det handlar mycket om självförtroende och att man får mycket istid. Jag har fått chansen hela tiden genom att jag har förtjänat den. Helt klart så släppte Boork fram mig när jag spelade i Brynäs, gav mig förtroende. Sedan var de äldre grabbarna i laget ett stort stöd också.

Beskriv hur det var att kliva in i Washingtons omklädningsrum för första gången?
– Det var mäktigt, något extra! Det var som att kliva in i en dröm. Ännu bättre än man hade kunnat föreställa sig. Jag insåg när jag åkte dit att man skulle få vara i närheten av stora stjärnor och att man måste fokusera på sitt, göra vad man kunde för att ta en plats i laget. Jag hade bara träffat Nylander och Ovetkjin innan, klart man var lite nervös. Det var ett nytt land, ett nytt språk. Man var ibland inte alltid med i matchen kan man säga, ha ha.

Finns det någon spelare i NHL som du har extra stor respekt för?
– Ja, men man måste visa respekt på rätt sätt. Lidström är någon jag känner stor respekt för.

Finns det något i karriären hittills som du minns lite extra?
– Ett av minnena är VM-guldet 2006. Och första matchen i NHL, det var riktigt kul och en annan upplevelse än de man tidigare haft.

Mångas dröm är att spela i NHL och Tre Kronor. Vilka drömmar har du kvar att uppfylla?
– Högst upp på min lista är att vinna Stanley Cup, men det är en lång väg dit och man ska ha tur.

Har ni chans på bucklan med Washington, eller kan du tänka dig att byta till en klubb med bättre chans till en Stanley Cup-vinst?
– Jag vill inte spela någon annanstans än i Washington som det känns nu. Jag tror vi skulle kunna ta bucklan, vi har många unga spelare som kommer. Den största stjärnan är bara 22 år, sedan har vi de äldre spelarna som är mycket rutinerade. Jag tror vi kan få ihop det!

Hur ser vardagen ut i Washington? Umgås du mycket med Ovetjkin?
– Ja, jag hänger rätt mycket med Ovetkjin. Hur dagen ser ut beror lite på var i säsongen vi befinner oss. Men vi brukar börja med träning vid 10, kör en timmes isträning och sedan ett styrkepass. Vid ett är vi klara i hallen och då åker vi och käkar. Jag gillar att ta det lugnt och softa. Vi försöker faktiskt att inte snacka hockey när vi träffas, utan pratar mest om allt annat. Kanske spelar man lite TV-spel eller går på bio. Sitter lite framför datorn … Jag gillar prylar, särskilt alla Apples grejor. Jag gillar din dator jättemycket (iMac med en 24-tums skärm, reds. anm), den är snygg! Jag har en Macbook som är jättebra att ha när man reser mycket.

Nylander skulle ju lära dig att äta fisk – hur har det gått med det?
– Jo, bra, ha ha. Ovetjkin har faktiskt fått mig att äta sushi, det käkar vi ganska ofta. Jag gillar att äta nyttigt och ganska lätt.

Håller du koll på hur det går för andra svenskar i NHL?
– Ja, det brukar man hålla koll på. Vi har TV-apparater i omklädningsrummen så man ser när det går bra för svenskarna.

Blir du igenkänd på stan i Washington?
– Nej. Hockey är nummer tre i Washington. Först kommer amerikansk fotboll, sedan baseball. Det ska vara när slutspelet drar igång då kanske. Annars är det mest kostymkillar som går runt i Washington, politisk som staden är.

Hur är det här hemma då?
– Helt okej. Det är klart, och inget att hymla om heller, att människor känner igen mig. Men även om de gör det lever jag mitt eget liv.

Vänjer man sig med all media? Får ni i laget mediaträning?
– Ja, jag måste ändå säga att man vänjer sig. Det brukar inte vara så många frågor man ska svara på efter en match. Däremot om man kommer till ett annat land kan det vara svårt. Ibland hittar man inte riktigt orden och det kan bli lite fel, ha ha. En sån här intervju, där vi sitter ned och snackar på ditt kontor, det skulle aldrig inträffa i USA. Där går alla journalister genom lagets press-agent och ställer egentligen bara några få frågor i omklädningsrummet.

Nicklas bor, som många av de andra spelarna i laget, i stadsdelen Arlington där ett område byggts upp i närheten av den nybyggda träningsanläggningen. Området är som en egen liten stad med restauranger, biografer med mera. Lägenheten på drygt hundra kvadratmeter har Nicklas inrett med viss hjälp av mamma Katrin. På frågan om vilken inredningssmak han har svarar han med ett brett leende ”Bra”.

Ler gör Nicklas för övrigt många gånger under intervjun. Och åsikten han har om sig själv som en ganska vanlig kille köper jag. Kanske har det att göra med att han fortfarande är ung och färsk, men det skulle inte alls förvåna mig om han behåller sin ödmjukhet under resten av sin karriär, en karriär som förhoppningsvis blir både lång och framgångsrik. Får Nicklas vara skadefri finns det många som tror att han kommer att bli lika framgångsrik som den han oftast jämförs med, Peter Forsberg.

Vad uppskattar du mest med att vara hemma i Gävle över sommaren?
– Jag tycker om att bara vara hemma och att kunna slappna av. Kanske gå ut med kompisarna och ha kul, käka middag tillsammans. Och vara med familjen såklart. Grilla, det kan jag inte göra i USA.

Vilka är dina smultronställen här i Gävle?
– Ska man ta det lugnt gillar jag att vara i Mackmyra där mina föräldrar bor. Där känner jag mig avslappnad och trygg.

Blir det några golfrundor i sommar?
– Jag har inte hunnit spela så mycket ännu, men det blir nog några rundor. Det kanske blir någon golfweekend också.

Jag vet att Tiger Woods är något av en förebild – skulle det inte vara kul att få gå ut med honom?
– Jo. Jag blev faktiskt bjuden till en Pro Am-turnering med Tiger men tyvärr kunde jag inte vara med.

Har du vant dig vid att tjäna så mycket pengar?
– Jag tycker att jag fortfarande är en helt vanlig kille, jag tänker inte så mycket på pengarna. Jag pratar ogärna om pengar, i USA däremot pratar man dock ganska mycket och öppet om det är på ett annat sätt där. I Sverige får du gärna vinna pengar, men inte tjäna.

Slutar man kolla på prislappar efter ett tag?
– Nja, det händer väl att man glömmer bort det ibland.

Vad är det dyraste du gett bort?
– En handväska till min mamma.

Det blev lite skriverier i tidningarna om hur du köpt ett lyxhus på Norrlandet?
– Mja, jag pratar inte så gärna om det där men planen är att jag ska kunna bo därute nästa gång jag är hemma. Jag hyr en lägenhet där nu och trivs därute.

Tror du att du kommer spela i Brynäs igen?
– Man vet aldrig vad som händer, jag gillar inte att spekulera om framtiden. Jag har kontrakt med Washington i två år till och jag spelar gärna kvar där. Men Brynäs kommer alltid vara klubben i mitt hjärta, så är det.

Vad tycker du om att Brynäs hyr ut Pavel?
– Det är klart att det är tråkigt, han gjorde över 30 mål två år i rad. Förhoppningsvis blir det inte så stor skillnad. Widing är en bra målskytt som kanske kan ta hans plats.

Kan du tänka dig att spela i den ryska ligan?
– Nä, inte som det känns nu. I min ålder skulle jag inte åka över, men jag förstår de äldre spelarna som åker dit och tryggar sin framtid ekonomiskt.

Följde du turerna kring Brynäs i våras?
– Ja, det är klart man följer med eftersom man själv är insatt och vill att det ska gå bra för laget. Men jag tänker inte kommentera något kring det.

Vem städar och diskar hemma hos dig i Washington?
– Hmm … Ibland städar jag faktiskt själv, men eftersom jag är borta rätt mycket är det nödvändigt med en städerska, ha ha.

Vad skulle du säga är det sämsta med att bo i USA?
– Trafiken. Att det blir köer. För några veckor sedan tog det mig två timmar att köra till min svenska kompis, när det borde ta 25 minuter.

Hur är det på tjejfronten?
– Jag är singel.

Namn: Nicklas Bäckström
Född: 23 november 1987
Bor: Lägenhet på ca 100 kvm i stadsdelen Arlington utanför Washington DC
Familj: Mamma Catrin, pappa Anders,
storebror Kristoffer
Gör: Proffs i NHL
Läser: Golftidningar
Ser på TV: En annan del av Köping
Lyssnar på: Allt möjligt
Senaste konserten: Mary J Blige och
Jay Z
Senaste film: What happens in Vegas stays in Vegas
Äter: Lätt och enkelt, spaghetti och köttfärssås, grillningen
Dricker: Under semestern dricker jag gärna Coca-Cola
Förebild: Tiger Woods
Kör: Audi TT
Favoritmärke: Jag gillar Apple
Hit reser jag gärna: Jag skulle vilja åka till Thailand
Golfhandicap: Sju
Detta visste du inte om Nicklas:
Att jag gillar leksaker som vattenskotrar och fyrhjulingar.

Nicklas väljer:

Bästa badplatsen?
Poolen hemma i Valbo. Jag gillar inte att bada i havet eller i sjö där man inte ser något.

Bästa fiket?
Det finns många; Java, Bocken, Berggrenska.

Bästa drinkstället?
Berggrenska, Bocken eller Goya.

Träna styrka eller kondition?
Kondition.

Förrätt eller efterrätt?
Förrätt, men helst båda två!

Inne på många baklängesmål eller många minuter i utvisningsbåset?
Åh. Inget. Många minuter i båset kan ju leda till att moståndarna gör mål … men jag väljer nog det.

foto: Frank Julin