Namn: Sara Margareta Johanna Hansdotter-Mårtens


Jag har precis bläddrat igenom DN På Stan-bilagan som kommer varje torsdag. Och jag måste bara konstatera efter att ha glott på alla bilder på all club-kids och alla stjärnor, att vara bröstlös är tydligen det nya svart.
Tutten är död, länge leve plankan?
Nu kanske ni tycker att det är lite surt sa räven över mitt konstaterande då jag själv ståtar med en f-kupa och ja! ni tycker rätt. Ju mer det tuttlösa modet breder ut sig dessto mindre rum finns det för mina tuttar om man säjer så. Låt mig ge ett litet exempel.
Jag var på Zara, en av mina favoritbutiker och sklulle prova kläder. Ett av dessa plagg var en axelbandslös klänning i empirmodell. Problemet vara bara att tyget som skulle täcka mina bröst var, ja låt mig gissa, 5 cm brett. Helt seriöst. Det är ungefär den mängden tyg som skulle gå åt om ett av mina bröst skulle nysa. Nu kanske ni tror att jag stod där som en tragisk jojobantare och försökte klämma in mig i en xsmall men så var inte fallet. Jag provade både medium och large och tygmängden varierade ej.
Att silikontrenden är död är bara bra tycker jag. Det kroppsidealet var inget jag applåderade men faktum kvarstår. Det finns en klick med brudar och har ett par riktiga racks och kanske inte vill gå omkring i tunikor i restena av sitt liv.
Och de brudar som inte behöver bh och kan gå runt i små linnen utan att det skvimpar omkring som om du har två labradorvalpar under, good on you!
Men jag vill inte att dessa kvinnofigurer ska vara norm!
Låt det faktum att vi ser olika ut vara norm!
Bara för att jag har bröst betyder inte att jag tänker klä mig i säckväv och vråla MEA CULPA.
Antingen gör ni kläder som passar mig eller så får ni ta att nån av mina bröst sliter sig och hoppar upp i din dry martini.
Tuttig Tant ut.



