Namn: Fredrik B Nilsson



Hon kämpar för världen i 4 Minutes och när albumet släpps om två veckor är det delar av skivbranschen som ska räddas.
Madonna har varit en guldkalv för musikindustrin sedan början av 80-talet. Nu börjar musklerna kännas lite väl knastriga och den spänstiga huden är snarare stretchad, men visst är hon Madonna och därför också densamma kvinna som har vuxit mer än någon annan med sin egen utveckling. Och som har lett utvecklingen efter den egna agendan. Hon är en mänsklig Manhattan som sjuder av liv och är ett naturligt centrum i världen.
Vad ska albumet Hard Candy uppnå? Förmodligen något nytt och snyggt och oväntat. Samarbetspartner är denna gång bland andra Pharrell, Timbaland och Justin Timberlake.
Knastriga muskler och stretchad hud. Forgettaboutit! Hon rular hårt och är godis för såväl öga som öra. Nu och (nästan) för alltid.
28 april kan du köpa plattan alltså



… eller åtminstone ett par miljoner barn lär väl födas detta år. På denna jord.
Och nu har även er älskade bloggare (hrmm) bidragit med att Tellus utarmas: Bibi föddes 16 mars. Mer om denna mus(kr)ik senare.
Träffade ju Mia & Klara för några veckor sedan. Så häftiga
Jag utförde ett test med dem och vill delge resultatet i denna blogg.
Så för er endast; Mia och Klaras seriösa svar på de djupaste av frågor:
Diagnostiskt test Gbg 2008
Mitt drömyrke när jag var sju år?
M: Skådespelare
K: Tandläkare, bibliotekarie
Mitt drömyrke i dag, om jag fick välja fritt – motivera!
M: Skådespelerska – för att jag älskar att gestalta.
K: Manusförfattare till tyngre spännande dramer. Dansare på heltid – varför har jag inte dansat mer? Räddningshundförare – jag är hundnörd med Rädda världen-komplex så det blir två i en.
Min nya/nye önskearbetspartner om vår duo spricker! Varför?
M: Vi spricker aldrig, vi bara vilar ibland. Jag ska skriva med bland andra Emma Hamberg framöver.
K: Vet inte. Skulle gilla att få skriva manus och jobba i större gäng med fler än två personer. Peter Apelgren har en underbar hjärna, man njuter av att bara få sitta bredvid.
Den här personen beundrar jag:
M: Trier, Bier & Runge och Six Feet Under-skaparen Alan Ball.
Min arbetskollegas styrkor och svagheter:
M: Timing. Förmångan att belysa psykiska, själsliga aspekter på tillvaron.
K: Styrka: Stor portion självdistans. Lätt att sprida kärlek och värme. Svaghet: Slarvig. Svårt att byta till annan kanal när hon är inne på något.
Vilket beslut är det svåraste som du har tvingats fatta?
M: Alltid att lägga av med något, what ever, medan flaggan är i topp!
K: Avlivade min förra hund Anton för ett par år sedan. Jag bestämmer över en kompis dödsdom. Sjukt! Men det var rätt beslut.
Vilken del av samhällsutvecklingen är du mest rädd för?
M: Rädslan som genomsyrar allt. Kontrollbehovet.
K: Sveriges integrationspolitik suger sedan länge. Jag vill kunna handla något annat än snus och pizza av folk med annan bakgrund. Kom igen, låt oss ”assimilera varandra” nu.
När – och åt vad – skrattade du senast (OBS! Ej på arbetstid!)?
M: Åt en avhuggen fot – från ett lik – i Six Feet Under.
K: Ibland gör min sambo en karaktär som man kan kalla ”fotbollstränaren från Partille”. Den älskar jag.



Mia och Klara
På tisdag, 26:e, drar jag till Göteborg och träffar dem. De jobbar med nya säsongen av Mia Och Klara och de är aktuella med en DVD av den första.
Hjälp till att ställa dem mot väggen!
Skicka frågor till mej eller lägg in här på forumet, så ska de få sig några sköna ord från Gästrikland.
Rulla på och kontakta mig, här, on-line.
Cheeeeze



HE iS bAcK aNd hE Is StroNGeR thAn LiFe
Det är 25 år sedan världens favoritzombie släppte det mest sålda albumet i världshistorien: Thriller!
Minns du det? Var du född? Vet du ens att denne, i dag så hånade och skrämmande, figur då var gudabenådad och en legend i sina bästa år?
2008 är zombins år och det släpps massor av mer eller mindre bra filmer där dessa ljusskygga figurer sätter tänderna i allt som rör sig. Nu släpps också Thriller på nytt och de gamla låtarna finns självklart med; Beat It, The Girl Is Mine, Billie Jean och såklart titelspåret Thriller.
Videon till den sistnämnda var typ 28 minuter och lika dyr som en europeisk långfilm att producera. Dansen var minutiöst genomtänkt och lika tajt som Urrkke Thunmans jeans (!).
Det finns i dag grupper som dansar Thriller. De träffas och kör den klassiska dansen från låten; bland annat i ett fängelse i USA där de orangeklädda fångarna kör the moves ett par timmar per dag. Snacka om gymping! Andra grupper har tagit företeelsen ut på stan och skrämmer upp vanliga medborgare med sina plötsliga infall
För dig som inte var med för 25 år sedan kanske Michael Jacksons samarbetspartners på jubiléumsplattan är mer intressanta än huvudpersonen själv: Will i Am och Kanye West och Akon är några samtida tungsters som duetterar med MJ.
Oh! Schomon!



… sitter och inväntar lunchen på jobbet. Eller: att lämna den gamla kontorsstolen en stund och gå iväg på dagens godaste paus. Den spelar i mina öron från klockan 9 likt en irriterande melodi som klibbat sig fast i hörselgångarna.
I dag blir det indiskt. Det ligger två fanatiskt fantastiska restauranger inom fem minuters gångavstånd från redaktionen.
och
Vill bara dela med mig av ett lätt recept med indisk touch, som du kan fixa till i pannan till middag i kväll:
1. Lägg två dl röda linser i varmt vatten – vattenkokaren går snabbast – i en skål.
2. Under tiden: glasera 1 stor gul lök (+ eventuellt två klyftor vitlök), skivade morötter i smör och olja OCH lägg till sambalkrydda, indisk curry, spiskummin+chilipeppar eller annan exotisk torr krydda så att den blandar sig med smöroljan och lök-morots-blandningen.
3. Sätt på risvatten och koka enligt anvisning – gärna basmati (denna punkt kan göras först av allt faktiskt… så att riset blir klart först). Om du har kardemummakapslar hemma: krossa två och koka med riset.
4. Blanda ner linserna i lök-morots-krydd-blandningen. Och häll på 4 dl vatten. Låt det koka på svag värme i 10-15 minuter. Fyll på vatten så att röran inte blir för torr. Den ska bli krämigt fyllig.
5. Om röran blir klar före riset, låt den stå och svalna så att smakerna kommer fram mer.
6. Ta joghurt ur kylen och häll på en klick på din linsgryta och ris – strö lite spiskummin över joghurten.
Enkelt och gott. En vegetarisk-indisk variant till att äta falukorv och makaroner.
Nu ska jag luncha!



Har du hoppat på sistone?
Att förlora hopp är det första tecknet på att slutet är nära.
I en hopplös relation eller situation måste vi klamra oss fast vid de sista smulorna.
Ett avhopp kräver ibland mod.
Men ett inhopp kan vara det som behövs för att möta det som blir lösningen.
Lyssna på Hoppets röst och ta till dig de vackra orden.
Gjut hopp i ditt hopplösa läge.
Så kan det vara. En onsdag i januari …



I kväll är det söndag.
I kväll är det en dokumentär på TV om en svensk man som återvänder till en indisk strand efter 20 år.
Ingenting är sig likt. Turismen och västerlandets begär har tagit över det basala och utvecklingen liknar, som på så många andra ställen i vår värld, en avveckling av det hållbara.
Miljontals år har samma livsmönster hållit civilisationer vid liv och fått enskilda livsöden att spira, blomma och dö ut.
Med den Moderna världens mönster är allting på väg att ta slut.
Detta funderar jag på så här en söndag i januari.
Och på en strand i Indien – för ganska exakt två år sedan – stod jag med en snusnäsduk på huvudet.
Stranden var öde. Världsalltet var nära. Havet böljade. Stranden var stekhet.
Jag saknar min snusnäsduk och det tomma.
Men jag var just då den enda turisten på den stranden.
En turist som är en del av det mönster som just nu tömmer vår värld på all kraft.
Jag torkar svetten ur pannan. Lägger mig och blundar.
I kväll är det söndag och jag är full av tomma tankar.
Tror jag sätter på en gungig platta med Ravi Shankar



Hej!
I kväll är det P3:s tur att bjuda på gala.
P3 Guld – sänd bland annat i SVT.
Kanske får Sahara Hotnights någon utmärkelse denna gång. en Grammis missade de ju. Och de såg sura ut.
Mötte Maria – sångerskan – dagen efter galan på min lunchpromenad och leendet i hennes ansikte när jag sade att bandet var superbt på scenen kvällen innan talade sitt eget språk. Hela ansiktet lystes upp av mina korta ord, och ärligt menade åsikt, och sög åt sig av det faktum att åtminstone NÅGON uppskattar det bandet gör.
Att det är fler än bara jag lär visa sig i kväll.
Well. När Nöjesmix träffade Josephine och Maria och intervjuade dem inför senaste albumet sade de så här om att ladda ner och om att vara låtskrivare:
En låtskrivare som gör ett bra jobb, menar Maria, är någon som känner sig tvungen att framföra sina saker. Någon som kanske inte är direkt lämpad att stå främst på scenen, men som gör det ändå – för att han eller hon har det inre drivet.
När undertecknad – i syfte att provocera – hävdar att han tänker ladda ner den nya skivan illegalt vänds Marias och Josephines andra kinder till.
– Jag skulle ha gjort likadant, medger Maria.
– Men jag skulle ha köpt den, påstår Josephine.
– Jag brukar ta mig ganska stora friheter, avslöjar Maria.
– Men jag litar inte på att kvalitén på nedladdad illegal musik är lika bra som den legala. Och jag tror nog att du skulle missa en hel del när du inte har konvolutet och texterna, menar Josephine.
– Jag skiter ju fullständigt i om jag laddar ner Baby Jane med Rod Stewart och att Roddan inte får ännu mer stash, utbrister Maria.
– Men jag är så jävulskt förälskad i att köpa musik på nätet och kan gärna se att det tar över helt. Det passar mig alldeles utmärkt, hurrar Josephine.
– Jag har aldrig varit en musiknörd som har gått och rotat i gamla reabackar. Och jag gillar inte att gå in i en gitarrbutik och sitta och spela gitarr. Jag blir skitstressad. Det är bättre att sitta hemma där ingen hänger över axeln på en, förklarar Maria.
¬– Men det är väl så att det man gillar, och kan sitta hemma framför datorn och botanisera i, lär man sig mer om. En revolution för ganska blyga skivnördar som oss, tycker Josephine.
– Jag tycker inte det är konstigt om någon laddar ner vår skiva. De kanske inte visste att den var bra och om det var värt att lägga ut pengar på den, säger Maria.
– Men det kommer tyvärr att märkas på försäljningen, så därför måste vi ha tillit till live-biten, tror Josephine.
Så frågan är då: får de pris för bästa platta, bästa låtskrivare, bästa liveband eller kanske: MEST NEDLADDADE ALBUM – ILLEGALT…?
Whobody knows…



En gammal räv talar. Eller skriver snarare. Härmed inleds bloggserien NX för 5 år sedan.
Här kommer en hel del repriser att återsändas i bloggformat; då i pappersform, nu i lättsmält digitalformat.
Vi börjar med en recension från den tid då det nya året hette 2003. Kommer du ihåg? Vad hände med dig just då? Har du hört plattan? Vad vet du om vad som skedde sedan…
Du har facit, käre läsare. Dela med dig till dina bloggvänner.
REPRISEN:
Ariel Kill Him
In The Pyramid [Kasual/Startracks]
David Lehnberg, också medlem i Leiah, släpper nu sitt tredje soloalbum under projektnamnet Ariel Kill Him. Ett totalt oironiskt album innehållande Billy Corgan-doftande indiemusik på depressionens brant. Inget lyckopiller i CD-format, men en skiva som bjuder på oväntade låtbyggnader och ärligt menade avsikter. Lehnbergs sköra stämma förstörs tyvärr oftast av reverb och andra effekter – hans uttryckssätt hade bäst kommit fram genom en torr avskalad produktion. Hans ambitioner med låtskrivandet känns totalt mainstreamfrånvänt och Lehnberg lyckas bygga ett musikhus för albumorienterade lyssnare – helheten finns där och albumets röda tråd är naturlig och genomtänkt. In The Pyramid är utgiven av det lilla Hörby-skivbolaget Kasual Recordings och distribueras av Startracks och MNW.
NX KOMMENTERAR!
Att Lehnberg är Gävle-bördig gör skivan inressant att äga. I sann Talent Tracker-anda bör dylika projekt stöttas oavsett musikaliska preferenser. För indiepoppare i Gästrikland är den ett måste! Bra David! (klapp, klapp)



Jorå, det blev så.
Salem regerade på galan och reagerade ärligt lyckligt över sina priser. Han vann fyra av dem. Och visst var det rätt.
Har du hört hans album? Om inte: gör det.
Andra vinnare… fanns det också
Som TV-sändning verkar galan ha fungerat bra i år. Under efterfesten smög Peter Settman omkring med ett nöjt leende. Hans bolag, Baluba, söktte arrangemanget bra och har nu ytterligare två år på sig att piffa upp priset.
Festgolvet för alla med guldarmband var komprimerat och klubbaktigt. Tidigare år har festen haft en tendens att flyta ut över ett alltför stort område. Mingel och vimmel var nyckelordet för årets efterfest.
Och där var alla. Kent, The Ark, killen som startade en förening efter mordet på Kungsholmen (!), Carl Bildt i sin grön-röriga kavaj med grodor på, killen som gör Lyxfällan i TV3, Gry Forsell brun som en kanelbulle i fejjan, Carola hetsigt klämmande förbi folkmängden i riktning mot… (God only knows where), Adam Tensta, Säkert såklart, Henrik Pontén (Antipiratbyråns guru, som var den ende med galaklädsel – smoking – på hela Globen denna afton), Karl Martindahl (och troligen också polaren Daniel från Idol, som verkade kunna ta sig in via vakternas inofficiella efterfestlista), Amanda, pöjken Zemmerlöv och typ tusen andra.
Nöjesmix utsände jurymedlem nöjde sig med ett par timmar i vimlet, sedan tog tidningens representationskort slut (sic!).
Slutsatsen blir: Kul. På väg åt rätt håll. Settman rules. Grammis kan bli något igen.
